Liseberg i All Ära

Igår var jag, Eira och mor o far på Liseberg. Igår var jag barn på nytt.

Vi lämnade av bror vid stationen först eftersom han skulle hem tidigare än oss andra, sen drog pappa en "genväg" som slutade med att han åkte runt halva göteborg för han ville undvika all "jävla" trafik inne i stan. Det var bara jag och Eira som köpte åkband, så vi drog först till slänggungorna sen tvingade jag med henne till Balder. Jag kan ju inte påstå att vi är så lika när det gäller att testa nya saker eftersom hon satt med ett förskräckt ansikte (se bild 2) hela åkturen och grät en skvätt medans jag, när jag var i samma ålder, och pappa bönade och bad om att jag skulle få åka alla karusellerna som jag egentligen var för kort för. Men hon åkte, vilket var väldigt duktigt gjort eftersom jag fick henne att sätta sig allra längst fram också.. hemsk syster jag är ibland.
Vi drog vidare och hela familjen åkte lisebergsbanan/bergbanan. Jag satt med mor längstbak (det känns mest där) och försökte få henne att hålla upp händerna, men hon vägra. Satt bara och skrek "AAaaaaah, jag vill inte, AAAaaaaah, min mage..aaaa" osv. Pappa försökte knäppa kort under åkturen, så vi har några bilder in action.

Jag såg en tjej med hur stora tuttar som helst! Det var nästan omöjligt att inte titta dit. Hon var nog till axeln på mig, och brösten gav verkligen eftertryck till smeknamnet "meloner". Herregud.. en tiondel av dom där skulle inte sitta helt fel!

Den nya karusellen "Uppswinget" var en oväntad överraskning. Jag trodde inte alls den skulle kännas så mycket - "ungefär som piratskeppet", tänkte jag. Men oj så fel jag hade. Den klättrade snabbt upp på listan och ligger på nummer 2 just nu. Pappa och jag stack iväg tillsammans ett tag och åkte bla Balder igen och uppskjutet. Mor och Eira åkte flumride och det förvånade mig mycket. För alla som känner till min mor någorlunda vet att hon är lite fegis av sig när det kommer till vatten och att bli blöt. Men hon åkte! Och så värst blöt blev varken hon eller Eira. Häftigt... eller så beror det på den lite baktunga tanten som satt bakom dom... vad vet jag?

Innan stängning fick jag Eira att åka Balder igen. Pappa vill inte att hon ska få någon fix-ide om att hon är rädd och jag vill inte att hon ska bli någon mes (jag vet, det låter hemskt). så Pappa mutade henne med glass. Eira rynkade på näsan...
pappa mutar med att hon får spela på chokladhjul (Hon ville så gärna vinna ett stort chokladpaket). Eira säger: Alla nummer! (så himla smart tjej) och frågar mor lite tyst: hur mycket kostar det?. 100 kr. Ok. Kör i vind. Eira åkte Balder en gång till och den här gången tyckte hon faktiskt att "det var lite kul".
Jag vann.

Eftersom köerna var rätt länga under hela dagen (ca 50min till balder och 25 till uppswinget) kom vi inte av Balder förens 23.10, och eftersom syster hade blivit lovad att spela på chokladhjul hade mor slängt fram en 20a och vunnit en stooooor dumle kartong som innehöll 10st dumlepåsar.
Eira vann.

Alla nöjda och glada, rog vi oss till bilen. Eira tar av sig t-shirten och somnar helt utslagen med öppen mun mot min axel. En utslagen hjälte!
Vid färjan fick vi vänta i ca 25 minuter så jag satte mig ute vid en brygga och passade på att ringa trädgårdsmästaren. Han har sparkat boll med pojkarna och jag har fått ett mål i min ära. Känns stort. Eller iaf fint. Jag håller nog på deras lag...





 
I've nothing to say
And I don't want you to stay
You're so awkward just like me
But I don't care, I don't care
I don't know you, and I don't, I don't want to
I don't want to

Oh, I have no idea
That in four or seven years
You'd be standing there with me
and I don't care, I don't care
Sing me well, fare me well, fare me well
Fare me well

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0